Det händer massor hos oss, anmäl dig för våra utskick här.
Vi skickar regelbundet ut nyhetsbrev med erbjudande, intressanta artiklar med hälsotips, kunskap och inspiration samt nyheter i våra utbildningar och kurser.
Andningscoach – ny utbildning!
I februari 2022 startar Axelsons upp den nya, spännande utbildning till Andningscoach! Niklas Sinderholm Sposato som forskar vid Sahlgrenska Akademien på Göteborgs Universitet, är en av speciallärarna på utbildningen.
Hej Niklas! Berätta om den erfarenhet du kommer att bygga din undervisning på!
– Jag forskar omkring bröstkorgsrörligheten vid Cystisk Fibros i synnerhet, men även vid andra lungsjukdomar. Cystisk Fibros är en genetisk sjukdom som påverkar flera organsystem men mer allvarliga konsekvenser av sjukdomen drabbar lungorna och mage-tarmsystemet.
Vårt perspektiv är utifrån och in snarare än inifrån och ut, vilket innebär att vi intresserar oss för hur muskler och leder relaterar till och påverkar de inre organen och de viscerala strukturerna; lungor och luftvägar. Inom ramen för dessa undersökningar av de neuromuskuloskelettala delarna av andningsapparaten bedriver vi både kvantitativa och kvalitativa studier.
Niklas Sinderholm Sposato
– Vi bedriver projekt tillsammans med röntgen och studerar bland annat hur eller om bröstkorgen hos dessa lungsjuka personer förändras över tid, och om dessa eventuella förändringar samstämmer tidigare fynd relaterat till andningsfunktion. Därutöver är jag också delaktig i andra studier, bland annat behandlingsstudier där vi undersöker effekten av manuell behandling på samma patienter.
Läs mer om utbildningen till Andningscoach och anmäl dig här!
Vad handlar din forskning om, och vilka konklusioner har du dragit hitintills?
– Inom ramen för min egen forskning omkring manuell behandling, kan jag ännu inte dra några slutsatser, men vi grundar oss på andra studier som visat på positiva förändringar på lungkapacitet och smärta genom manuella metoder.
Sjukdomar som orsakar att elasticiteten minskar, gör att det ställs större krav på muskler och leder för att kunna andas. I sådana tillfällen är det mycket bra med både fysioterapi och egen träning. Manuell terapi i dessa fall syftar till att försöka skapa bättre förutsättningar för att själv kunna förbättra sin andning och använda sina möjligheter på bästa sätt.
En sådan patient kan få speciella fysioterapiprogram att träna med, men jag ser det som lika positivt att kunna fortsätta med sin egen prioriterade träningsform. Vår uppgift som behandlare är att underlätta för personen att ta hand om sig själv. Det finns många träningsformer som ökar funktion och rörlighet.
Vem kan ha nytta av att lära sig de här metoderna?
– I mitt arbete är jag med och utbildar osteopater, kiropraktorer, naprapater, fysioterapeuter, sjuksköterskor, läkare, i de här metoderna. Vi undervisar i nuläget mycket internt och riktat till specifika patientgrupper och vårdgivare. Metoderna vi lär ut är i princip de samma, men beroende på kontext och deltagarnas erfarenhet lägger vi undervisningen på olika nivåer och fokuserar på olika element.
Inför Axelsons utbildning håller vi på att finputsa det sista för att anpassa innehållet och göra det tillämpningsbart för de grupper vi förväntar oss att möta där, som också inkluderar massörer, yogalärare och andra. Somliga kommer att ha sin utgångspunkt i manuell terapi medan andra får det som ett extra verktyg. Yogalärare, Personliga Tränare och liknande är ju inte i grunden manuella terapeuter, men manuella terapier kan blandas in i deras verksamhet och hjälpa de tränande ännu bättre.
Vem kan ha nytta av den typen av metoder man lär sig på utbildningen?
– De som kan ha nytta av manuell terapi och träning kopplad till andningsvård är sannolikt en väldigt bred målgrupp. Många har besvär i rörelseorganen även om det inte är uppenbart att besvären är kopplade till andningen. Vid stelhet och värk i nacken och bröstryggen är det inte ovanligt att andningen är involverad. En klient kanske söker hjälp för nackvärk, och andningen behöver inte vara ett problem vid spirometriska tester, ändå kan det föreligga ett andningsmönstret som ger spänningar.
Även psykobiologiska faktorer och stress kan bidra. Det gäller att få en ökad uppmärksamhet i sin vardagsergonomi, arbete, träning och andra vanor. Nästan allt är reversibelt i en frisk person, men en behöver stundtals ändra sina mönster och beteenden för att få lindring av sina besvär.
Ibland riktas kritik mot manuell terapi för att effekten är kortvarig – men det är det samma med träning! Det vi gör, behöver vi göra med viss regelbundenhet för att det ska få effekt. Mötet i manuell terapi kan hjälpa den som söker vård att bättre förstås och bli uppmärksam på sina unika förutsättningar. Detta kan hjälpa att komma vidare på egen hand, i det finns långsiktigheten även om den manuella interventionen i sig endast gav en kortsiktig effekt i sig själv.
Sedan har vi förstås patientgrupper med astma, KOL och andra lungsjukdomar. Vid långvarig sjukdom i lungorna får man ofta överansträngda muskler och leder. För dessa grupper behöver all fysisk aktivitet och manuell terapi ske mer kontinuerligt.
Det är stor skillnad om en jobbar med i övrigt friska personer som får tillfällig värk eller om en träffar sjuka personer där smärta i rörelseorganen är en följd av sjukdomen. Ofta jobbar en med samma metoder, skillnaden är hur man använder dem.
Som exempel behöver en ta hänsyn till hur långvarig medicinering kan ha påverkat leder, muskler och cirkulationssystemets strukturer, när dessa personer ska komma att utsättas för manuell stress vid behandling.
Ibland kommer man inte åt grundproblemet, till exempel vid en progressiv sjukdom. Personer i en sådan situation behöver kontinuerligt anpassa sitt sätt att vara i kroppen, och upplever begränsningar som är utom deras egen kontroll. Behandlingen fokuseras på att göra det så bra man kan, att lindra och stötta.
Lärarna på utbildningen är ett team med bakgrund i olika områden – fysioterapi, yoga, allmänmedicin – och vi kommer att ta avstamp i det. Patient Empowerment är i centrum, en strävan att inte binda upp klienten mot behandlare men att ge råd och redskap som leder den vårdsökande till ett ökat oberoende.
Vad är din syn på andningens betydelse för helhetshälsan?
– Naturligtvis är andningen central. Vad en god andning är däremot är inte alla överens om. Man kan ha många ingångsvinklar till god andning, liksom till god hållning. Det är få saker som är helt generella. Ur ett medicinskt perspektiv är det mest en fråga om gasutbytet, även folk som upplever tung andning kan ha en god syresättning.
Det är också viktigt att bröstkorgen kan vidga sig men även att den kan göra sig liten, detta eftersom lungorna och bröstkorgen ömsesidigt påverkar varandra i rörelse. Hur man använder andningsmusklerna och de accessoriska musklerna kan ligga bakom många smärtor och spänningar.
Får man besvär på grund av en hållning eller andning, är den inte god. För mig är målet att hitta optimal funktion efter personens behov, och det kan se väldigt olika ut. Man behöver vara försiktig med att fösa in människor i mallar.
