Bastu – en världskänd hälsokur!

Sweatlodge, Temazcal. Thermae, Hammam, Banya, Sauna! Många namn, traditioner och kulturella särdrag, men samma välgörande effekt.

 

Låt dig inspireras av siouxer, romare, araber, ryssar, finnar, mexikaner och många andra – svettas ut sjukdom och svaghet! Att bada bastu är något de flesta säkert har provat – att gå in i ett rum upphettat till mellan 75 – 90^oC och sitta där tills svetten lackar. Badaren märker snabbt att det är ett förnämligt sätt att hålla värmen under vintern, för att slappna av och mjuka upp stela muskler, för att bli ordentligt ren, fräsch och vitaliserad, och för att öppna förkylda luftvägar. Folk i alla kulturer har gjort bruk av denna potential sedan långt tillbaka i tiden.

 

 

Dokumentationer från europeiska nybyggare i Nordamerika

…under 1600-talet berättar att svetthyddan användes för att rena kroppen utvändigt såväl som invändigt. Det var en kraftfull metod som användes för helande av allehanda sjukdomar, och inte minst en viktig andlig ceremoni. Det berättas att febersjukdomar var sällsynta bland stamfolken, och när de uppstod kunde de överraskande lätt botas i svetthyddan.

 

 

Det finns dokument som berättar om patienter som närmast döende släpats in i en svetthydda, för att efter ceremonin komma ut vitala och friska. När européerna kom till Amerika, förde de med sig både nya bakterier och nya seder och bruk. Då stamfolken efterhand förpassades till reservat där svetthyddorna bannlystes, fick det fatala konsekvenser. I den mån som traditionen har överlevt, utövas svetthyddeceremonier även idag, och är framför allt ett viktigt element i den andliga och kulturella identiteten.

    

I Mexiko kallas svetthyddan Temazcal

…och dess betydelse genom tiderna har varit primärt medicinsk. I en Temazcal kunde de flesta sjukdomar kureras, och den används än idag flitigt för att underlätta graviditet och barnafödande.

 

Spanska conquistadorer nämner bland annat i sina dokumentationer snabbt helande av både sår- och skelettskador, hudproblem, smärtor i bröst, rygg och nacke, insekts- och djurbett. Det berättas också att terapin användes vid behandling av syfilis, spetälska och andra allvarliga sjukdomar – listan var lång!

 

Vid en Temazcalsession finns alltid en specialtränad healer med – oftast en kvinna, en Temazcalera – som skickligt kan ställa diagnos, välja örter, dirigera värmen och ångan för att ge önskade reaktioner i kroppen och därmed maximal effekt. Hon har också kunskap i olika traditionella massagetekniker som används i svetthyddan vid behov.

    

En stark badkultur finner vi också i det Romerska riket.

Deras Thermae kunde i bland rymma 4-6000 badare! Baden var till stor del en social, kulturell och intellektuell samlingsplats, huvudsakligen reserverad för män. Kvinnorna kunde använda faciliteterna till sin hygien ett par timmar om förmiddagen, resten av dygnet var baden männens domän. Själva badet bestod av ett stort urval kalla och varma bassänger och tempererade rum, de varmaste med en temperatur på upp till 100 grader, s.k. Laconium.
Vid ett typiskt badförlopp följdes ett svettbad i de olika varma rummen av en kraftfull oljemassage med doftande oljor, varefter olja, svett och döda hudceller avlägsnades med en speciell skrapa. De rika hade en slav med sig till badet som gjorde detta åt dem, medan de fattiga fick skrapa sig själva eller varandra, och i stället för dyra oljor använde man  linsmjöl. Badet avslutades med en skrubbning med borste och ett dopp i en kall bassäng, Frigidarium. Uppfriskad och doftande gick badaren vidare till de andra förlustelserna i anläggningen.

 

 

Den finska saunan är sedan länge en integrerad del av livet för våra grannar i öster.

I gamla dagar, när en familj inrättade ett nytt hem, var saunan ofta det första som byggdes. Skorstenen är ett senare tillägg till den finska saunan, och en sauna var en rökig plats där de höga halterna av garvsyra höll rummet fritt från bakterier. Att föda i saunan var mycket vanligt på grund av saunans sterila kvaliteter, och det gör man ibland än idag. Saunan användes även för att förvara såväl matvaror som döda familjemedlemmar i väntan på begravningen.
Även om man i Finland inte har en direkt religiös hållning till saunan, är det en plats som betraktas med respekt. Ibland omtalas saunan som ett slags ”vardagskyrka”. Man bastar gärna under tystnad, eller undviker åtminstone att svära, tala alltför högt och att tala om negativa eller konfliktfyllda ämnen i bastun.
Vad som främst utmärker det finska sättet att gå i sauna är de ofta vedeldade stenarna, höga temperaturerna,
80 – 110^oC, och seden att piska huden med ett björkris, en Vihta. Den bästa Vihtan består av ljusgröna ruskor från vårens tidiga björkar, som man även kan använda senare på året genom att torka eller frysa dem och så tina upp dem i vatten före användandet.

 

 

Att piska huden röd med björkriset fungerar som ett slags cirkulationsmassage

…som hjälper musklerna att slappna av och lindrar klådan efter myggbett. Björkbladen innehåller dessutom olika aktiva ämnen i form av tvålämnen, garvämnen och eteriska oljor. Björk används traditionellt utvärtes mot gikt och reumatiska sjukdomar, vårtor, eksem, psoriasis och andra hudsjukdomar. Den som har möjlighet hoppar gärna i en sjö, en isvak eller rullar sig i snö efter saunan, vilket ytterligare ökar blodcirkulationen.

 

Nyare finska undersökningar visar att när varma stenar överöses med vatten, utlöses stora mängder negativa joner i luften, i högre grad då stenarna värmts upp med ved i stället för elektricitet. Negativa joner anses motverka bland annat hjärtproblem, astma, allergier, reumatism, trötthet och migrän.

 

Även i den muslimska världen spelar de varma baden en viktig roll och har sin egen karaktär.

Liksom hos Amerikas ursprungsfolk är baden utöver hygien och hälsa förbundna med trosutövande, kultur och social identitet.
En av de speciella attraktionerna i en Hammam är den personal som finns där för att skrubba, massera, klippa och raka besökarna.

 

 

I gamla dagar fann man i badhuset en barberare, som ut över hårvård och massage också tog sig an åderlåtning och fotvård. Det berättas att han inte fick äta vitlök och att han skrubbade sina händer med pulveriserat skal från granatäpplen, för väldoft och mjuk hud. En av hans viktigaste uppifter var att fila badarnas fotsulor vilket antogs, utöver valkarna, avlägsna såväl migrän som negativa influenser.
I en modern Hammam kan badaren hyra en Tayeba som skrubbar huden röd och ger en kraftfull massage. Kalif al Qu’imin skrev I en text från 1032 ”de varma baden botar smittkoppor och andra sjukdomar”, och i den muslimska världen kallas svettbaden i bland kärleksfullt “den tysta doktorn”.

 

Bristande hygien kunde naturligtvis ligga bakom många sjukdomar

…och deras spridning i andra tider och civilisationer, och i det sammanhanget är det inte svårt att förstå det djuprensande saunabadets enormt viktiga roll som medicin. Inte desto mindre har bastun än idag mycket att bidra med till vår hälsa. Såväl vår stillasittande livsstil som våra artificiella och ofta förorenade omgivningar finner sin värdiga motståndare i svettbadet!

 

Läs vidare: Bastubadets välgörande effekter

 

Ta ett kulturbad!

 

Vill du prova några enkla men välgörande och sinnliga bastukurer som ger dig en smak av andra kulturer? Kolla dock din lokala bastus regler för kroppsprodukter och oljor.
* Nordamerikansk Svetthydda – blanda 20 droppar eterisk olja av salvia och/eller cederträ i vattenhinken och ös över stenarna.
Obs! Inandas inte salvia om du är gravid. Basta i tystnad och uppmärksamma de fyra elementen i form av värme, vatten, luft samt stenar och trä.
* Turkisk Hammam – tag med dig skrubbvante och olivtvål, låt gärna en vän vara Tayeba och ge din hud vad den tål. Använd Rhasoul (vulkanlera, kan köpas i hälsokosten) som djuprengörande och mineraliserande inpackning för kropp, ansikte och hårbotten.
* Finsk Sauna – piska dig själv eller ditt badsällskap med ett vått björkris. Pass på grenarnas ändar, de kan snärta hårt! Ett finskt recept på inpackning för kropp och ansikte är honung med några droppar eterisk lavendelolja.