Dansa dig frisk, glad och smart!

Dans har sedan urminnes tider varit en källa till kraft, inspiration och helande. Inom den medicinska forskningen har intresset för dans och hur dans påverkar oss exploderat de senaste tio åren. Tack vare forskningsresultaten tycks tiden nu vara mogen för dansen att åter inta sin rättmätiga plats i våra liv – i skolor såväl som på arbetsplatser och inom vården.

Fysisk aktivitet är hälsosamt. Det är numera så accepterat att vi till och med kan få motion på recept. Dans är onekligen en form av motion som gör oss både friskare, piggare och starkare. Forskning visar att motion och dans stärker skelettet, sänker kolesterolvärdet och minskar risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Dessutom har olika typer av dans positiva effekter vid artros, klimakteriebesvär, benskörhet, demens och diabetes. Men dansen har så många fler effekter utöver de rent fysiska!

Fysisk aktivitet och kulturhälsa
Dansen befinner sig i gränslandet mellan fysisk aktivitet och kultur. Man har sett att olika former av kultur, som dans, musik och teater, har hälsostärkande effekter. Kulturhälsa börjar nu bli ett begrepp som provas inom vården. Inom dansen ryms allt från pardanser som tango, salsa och bugg till improviserad dans, balett och mycket mer. Forskningen inom kulturhälsa har visat att dans påverkar oss såväl fysiskt som kognitivt och emotionellt. När vi hittar rytmen, aktiveras och integreras flera olika hjärnfunktioner – antingen vi för, följer eller rockar loss i solodans.

Andra förklaringar till dansens helande effekter återfinns i förståelsen av hur det centrala nervsystemet, det autonoma nervsystemet och immunsystemet samt våra tankar, känslor och inre bilder påverkar varandra.

Dans minskar smärta
Eva Bojner Horwitz är forskare i kulturhälsa och medicine doktor i socialmedicin vid Uppsala Universitet. Hon har undersökt hur dans påverkar oss fysiskt, psykiskt, emotionellt och biologiskt. I en studie följde hon en grupp kvinnor med fibromyalgi. De fick dansa improviserad dans en gång i veckan under sex månader. Dansen minskade kvinnornas smärta och ökade deras självkänsla och välbefinnande.
Medan stresshormonerna långsamt balanserades av dansen, förändrades kroppsspråket däremot direkt. Kvinnornas till en början kantiga och robotliknande rörelsemönster övergick till mer flödande och mjuka rörelser. I takt med att rörelsemönstret blev mer nyanserat och varierat blev också kvinnornas förmåga att uttrycka sina känslor mer nyanserad. Dansen gjorde alltså att kvinnorna i studien lättare kunde förmedla hela sitt register av känslor, även verbalt.

Dans frigör känslor
Dansens förmåga att förlösa känslor har varit känd sedan 1940-talet. Då började man behandla krigsveteraner med dansterapi. Man märkte att de hade lättare för att uttrycka sina negativa minnen och känslor i improviserad dans än i verbal terapi. Dansen tycks alltså ha en förmåga att nå vårt medvetande på ett djupare plan än orden förmår.

Anledningen till detta är att vägen till amygdala, den del av hjärnan som uppfattar känslobudskapet från rörelser, är mycket snabbare än den väg som går till de kortikala delarna av hjärnan, där den verbala förståelsen kommer in. Kroppsspråket är vårt första språk och vi har många fler upplevelser än vi har ord. I kroppen finns lagrad kunskap som vi ofta förtrycker, stänger av eller släcker ned. Genom dansen kan vi aktivera dessa kroppsminnen och komma åt outtalade känslor som vi sedan kan sätta ord på, vilket leder till ett ökat välbefinnande.

Dans gör oss mer empatiska
Genom att dansa blir vi alltså bättre på att läsa av våra egna känslor. Men faktiskt kan vi få samma effekt av att bara titta på dans. När vi betraktar en annan person som dansar påverkas vi och kan till och med känna samma sak som den personen. Det beror på att spegelneuron i främre delar av hjärnan stimuleras både när vi tittar på dans och när vi själva dansar. Spegelneuron är specialiserade på att härma det vi ser andra uppleva. De är också viktiga för vår förmåga att känna empati. Genom att titta på andra som dansar mår vi således bättre och blir mer empatiska. Och ju mer vi dansar, ju bättre blir vi på att avläsa både våra egna och andras känslor.

Dans minskar depression
Forskning har visat att dans både kan fungera som en skyddsfaktor för att förebygga depression och som behandlingsform för att minska depressionens styrka. Psykisk ohälsa bland unga är idag ett stort problem. Därför är resultaten av en nyligen genomförd svensk studie, som undersökte hur regelbunden kravlös dansträning påverkar tonårstjejer som lider av psykisk ohälsa, väldigt viktig. Studien visade att nedstämdhet, depression, trötthet och huvudvärk minskade och att tjejernas självskattade hälsa ökade.

Dans gör oss smarta
Dansen når genom sin icke-språkliga uppbyggnad de djupare delarna av hjärnan, den så kallade känslohjärnan, före förnuftshjärnan. När känslohjärnan är inblandad har vi lättare för att lära oss saker och ting. Känslohjärnan är mycket snabbare på att ta emot stimuli, vilket ger en avskalad respons. En snabb ökad känslomässig kontakt och medvetenhet ger energi och stimulerar hjärnan till ett intresse för inlärning. Dansen tycks öka plasticiteten, ge ökad minneskapacitet och nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och ger möjlighet till ökad nyinlärning. Detta är något som har bidragit till forskningsvärldens ökade intresse för dans, då det skulle kunna användas inom skolväsendet.

Dans minskar risken för demens
I en stor studie av äldre personer undersökte man vilka fritidsaktiviteter som gav bäst skydd mot demens. Motion som cykling, simning och golf gav inget skydd alls mot sjukdomen. Dans visade sig vara den mest verksamma aktiviteten. Risken för att insjukna i demens sjönk nämligen med 76 % för dem som dansande regelbundet. Därmed slog dansen till och med korsordslösning, som gav 47 % riskminskning. Kanske beror dansens starka skyddseffekt på att den innehåller tre ingredienser som tillsammans har visat sig ha positiv inverkan på att motverka demens: man rör på sig, håller hjärnan i mental form genom att räkna steg, och får samtidigt närhet, glädje och gemenskap med andra.

Dansens återtåg

Samhället har nog aldrig varit i större behov av dans än nu. Dansen visar sig fungera som en motvikt till den stress som prestationssamhället skapar. Dansen hittar in i nya rum, på arbetsplatser och skolor, för att användas till att förebygga ohälsa och sjukskrivning. Kunskapen om hjärnans plasticitet har bidragit till det ökade intresset för dans, både inom vården och inom skolväsendet.
Bland alla krav på prestation är det viktigt med tid och rum för kravlös, lustfylld aktivitet. Kanske är vi, med kulturhälsoforskningens hjälp, på väg mot ett samhälle där dansen åter får en naturlig plats i vardagen. ❧

Effekter av dans
* Minskar stress
* Bättre rörlighet
* Lindrar smärta
* Stimulerar kroppens lugn och ro-hormon
* Förbättrar minnet
* Ökar koncentrationen
* Ökar förmågan att skilja på andras och egna känslor
* Ökar inlärningsförmågan
* Ökar förmågan att sätta ord på sina och andras känslor
* Ökar självkänslan
* Ökar livsenergin
* Ökar kreativiteten
* Minskar aggressioner
* Minskar risken för demens
* Dämpar ångest

Både den som för och följer i pardans måste tolka partnerns signaler, vilket kräver uppmärksamhet, intelligens och beslutsfattande.
Att se någon annan dansa ger ökad empatisk förmåga på grund av spegelneuronerna.
Sociala effekter genom samhörighet i dansen.

Var kan man använda dansen?
I vården, i skolan, för utbrända, för vårdpersonal, för smärtpatienter, som terapi…

Roliga fakta

  • Om arbetsgivare ser till att medarbetarna dansar regelbundet – minst en gång i veckan – löper medarbetarna signifikant lägre risk att drabbas av utmattningsdepression än de som inte dansar. (Thöres Theorell och Eva Bojner Horwitz)
  • Med undervisning i Dansmatte får barnen, utöver den vanliga undervisningen, även dansa matte. Rörelserna som symboliserar räknesätt och geometriska former skapar kroppsliga minnesspår som gör det lättare att minnas och lära sig.
  • En studie visar att skrivkramp kan lösas upp med hjälp av kroppslig rörelse/dansaktivering kopplat till blockerade nyckelord. (Bojner Horwitz)
  • Tango ger större stressreducering än mindfulness. (Pinninger et al, 2012)

Programtips: Kulturhälsoboxen, redaktör Eva Bojner Horwitz. Program med Eva Bojner Horwitz på Utbildningsradions kanal, (www.ur.se, sök på redaktörens namn eller “Dansa dig till ditt inre rum”).