Fysisk träning har en bevisad positiv effekt på mental hälsa

Yvonne Forsell är professor och psykiatriker på Karolinska Institutet och forskar om hur fysisk aktivitet hänger ihop med mentalt välmående, till exempel vid diagnoser som depression och schizofreni. Hennes budskap är entydigt – alla borde träna.

 

– Jag började min forskning med att titta på risker för psykisk sjukdom men har gått över till att titta på friskfaktorer och vad det är som gör att man mår bra, berättar Yvonne.

Yvonne har forskat mycket kring hur fysisk träning kan hjälpa personer med olika typer av psykiska diagnoser, bland annat schizofreni och depression. Hennes studier visar att fysisk träning har en bevisad positiv effekt på vår mentala hälsa.

– En av mina patienter med schizofreni sa till mig ’när jag går till träningen så känner jag mig som vem som helst’. Det kanske inte är så fel att få göra det ibland. En tränare eller hälsopedagog bryr sig inte om att fråga sådant jag som psykiatriker hade frågat; de fokuserar mer på välmående bortom diagnoser.

Det finns idag nationella vårdprogram för olika sjukdomar från Socialstyrelsen, där vissa innehåller rekommendationer om fysisk träning och andra inte. Genom sin forskning jobbar Yvonne med att få in fysisk träning som rekommendation i fler nationella vårdprogram, särskilt inom psykiatrin.

– Jag tror på att man måste ha med kroppen när man behandlar själen. Träning har positiva biologiska effekter så väl som att du stärker en persons självförtroende. För den som redan mår psykiskt dåligt och kanske tycker illa om sig själv kan det vara svårt att börja träna på egen hand. Därför behövs det extra insatser för att hjälpa dessa personer att komma igång och röra sig.

Yvonne Forsell är professor och psykiatriker på Karolinska Institutet.

 

Fysisk träning effektiv mot depression

– Den första studien jag gjorde på området handlade om träning som en alternativ behandling vid mild till måttlig depression inom primärvården runtom i Sverige.

En grupp på tusen patienter med mild till måttlig depression delades upp i tre grupper som behandlades med kognitiv terapi, fysisk aktivitet respektive läkemedel. Studien genomfördes av Karolinska Institutet, GIH och Friskis & Svettis.

– Genom studien såg vi att fysisk träning fungerande lika bra som de andra två behandlingarna. Kognitiv behandling och träning fungerade till och med lite bättre än medicinering.

Det har tidigare funnits en föreställning om att det krävs hård träning för att uppnå de positiva effekterna som träning ger. Studien visade dock att både de deltagare som tränade hård konditionsträning och de som gjorde lugnare pass som Balance och yoga uppnådde samma resultat.

– Vi uppmärksammade samma goda anti-depressiva effekt på alla träningsnivåer. Det är roligt att se att det inte spelar någon roll om träningen fokuserar på att man står och flåsar eller balanserar – den har samma goda effekt mot depression ändå.

(Mer om studien går att läsa på Karolinska Institutets hemsida: Motion mot depression)

 

Fysisk träning stärker självförtroendet hos unga med schizofreni

En grupp som Yvonne har jobbat mycket med i flera år är personer med schizofreni. En schizofren person dör i snitt 25 år tidigare än gemene man. Många med schizofreni har dåligt självförtroende och bryr sig därför inte om att vårda sin hälsa. Det för med sig följder som övervikt, högt blodtryck, proppar och hjärnblödningar.

– Schizofrena personer är en väldigt stigmatiserad grupp i samhället. Om du är psykotisk, som med schizofreni, så blir det inte lika självklart att ta hand om din egen hälsa. Fitnessnivån bland den här gruppen är ofta långt under rekommendationer. Många känner sig stigmatiserade och ogillar sig själva och sina kroppar. Då tar de inte heller hand om sig själva utan blir stillasittande, röker och dricker mer.

Yvonne jobbar idag nära unga personer med schizofreni genom hårda fysiska träningsprogram. Programmet är upplagt som cirkelträning på olika stationer under ledning av hälsopedagoger.

– En psykotisk person känner ofta att de inte har makten över sig själva längre. Jag vill ändra maktbalansen lite. Under programmets gång utbildar vi även de unga att själva bli tränare och att driva egna klasser för nya patienter med hjälp av hälsopedagoger. Vi märker att träningen har en positiv effekt för deras självförtroende och deras hälsa.

 

Träning med stöd av PT eller tränings-app

Just nu är Yvonne involverad i en studie tillsammans med Twitch. Studien
handlar om att hjälpa människor med lättare funktionshinder, som ont i nacke och rygg till följd av mycket stående eller stillasittande kontorsarbete, att börja träna regelbundet. Den här gruppen har kanske begynnande reumatisk sjukdom men är inte tillräckligt dåliga för att få hjälp av vården.

– Man får egentligen ingen hjälp att komma igång med sin träning idag om man inte själv aktivt söker och betalar för hjälp. Om man vänder sig mot vården kanske man får värktabletter utskrivna och ett besök hos en sjukgymnast, men ingen som aktiv hjälper en att bli mer fysiskt aktiv. Så hur kan vi nå den här gruppen människor innan de blir ännu sjukare?

Studien fokuserar på att undersöka skillnaden mellan att erbjuda träningshjälp via personlig tränare en gång i veckan samt besök hos en dietist jämfört med att få alla träningsprogram och hälsoråd genom Försvarsmakten app. Deltagarna är alla under 40 år och har lottats mellan de olika grupperna.

– Det är mycket internet och appar nu för tiden, vi ville prova det. Hur mycket stöd behöver man om man får en app? Följer man träningen eller slutar man med appen efter en vecka?

Studien pågår fortfarande i några månader till, och först efter sommaren kommer man att ha slutsatser kring skillnaden med att träna med en PT jämfört med en träningsapp. Men det man har kunnat se redan nu är att fitnessnivån hos båda grupperna har ökat, samtidigt som smärtnivåerna har sjunkit.

– Jag tror att det finns fördelar för olika grupper att träna med en personlig tränare jämfört med att använda en app. Vissa kanske föredrar att sköta träningen själva när det passar dem och bara få stöd via appen, medan andra klarar sig bättre om de träffar en personlig tränare fysiskt en gång i veckan. Det som är intressant att se är att se om resultatet oavsett visar på att träning kan hjälpa den här gruppen att må bättre. Jag tror att man får bättre resultat om man får välja träningsmetod själv.

(Mer om studien går att läsa på Twitch hemsida: Fysisk aktivitetsstudie i samarbete med Karolinska Institutet)

 

Stora fördelar för vård och friskvård att jobba tillsammans

Yvonne planerar att fortsätta forska kring fysisk träning och dess inverkan på vår mentala hälsa. Inom psykiatrin finns det idag inga rekommendationer från vårdens sida kring att träning ska vara en del av behandlingen, medan det inom t.ex. diabetesvården är inskrivet att erbjuda träning. Genom sin forskning hoppas hon kunna påverka att fysisk träning blir en rekommendation från vården även inom psykiatrin.

– Det kanske inte är självklart att vården ska skriva ut träning. Däremot tror jag att vård och friskvård kan jobba närmare varandra för att hjälpa människor beroende på vilka problem de har. En psykiskt sjuk person behöver ofta mer stöd att komma igång med sin träning, då kanske man också kan få in det på ett annat sätt som del av den rekommenderade behandlingen.

Yvonne berättar om en patient som var bipolär och ville dra ner på sin medicinering för att hon bli gravid.

– Hon övade upp sig att parera sin sjukdom med yoga när hon var uppskruvad och jogging när hon var låg. Jag rekommenderar inte någon att sluta med medicinering. Men man kan bli så pass kropps- och självmedveten att man åtminstone kan dämpa symptomen genom träning och må bättre.

Yvonne menar att det kanske inte är gruppen som har ont i ryggen som behöver det här extra stödet från vården, utan dem som har olika typer av psykiska diagnoser. Hon hoppas att vården och samhället i stort ska förstå att det finns en skillnad på hur mycket man kan ta till sig av goda råd beroende på hur man mår mentalt.

– Jag är psykiatriker och läkare. Jag ser det sjuka hos en person som kommer till mig för det är vad jag ska behandla. En hälsopedagog ser en människa ur ett annat perspektiv och fokuserar på det friska. Vi tittar på människan ur olika perspektiv, det borde ses som ett viktigt komplement. Jag tror att vården och friskvården har mycket att tjäna på att börja jobba mer i team.

 

Läs mer om Yvonne Forsell och ta del av hennes publikationer på Karolinska Institutets hemsida: Yvonne Forsell, Professor, Institutionen för folkhälsovetenskap

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *