Förväntningar vs Verklighet


Jag har ett flertal gånger upplevt att hitta mig själv på en utbildning där man lovat mycket mer än man kunnat hålla. Tidigare i år hade jag en av mina mest spektakulära upplevelser någonsin, vad det angick. Det inspirerar mig till att skriva om vikten av att ge presumtiva kunder rätt förväntningar.

Upplevelsen jag hade handlade framför allt om felaktig information. Arrangörerna av utbildningen jag påbörjat visade sig ha gett missvisande information omkring våra studiedagar och – tider, våra studiebostäder, våra lärare, våra möjligheter att tillgodogöra oss kunskaper, våra examinationer och våra praktikförutsättningar. Har jag missat något?

Som grädde på moset var kritik inte speciellt välsett, och ifrågasättanden av den felaktiga informationen möttes med till exempel ”du är inte speciellt flexibel, eller hur?”. Behöver jag säga att jag åkte därifrån?

Det kan hända att jag inte är speciellt flexibel, men när jag investerar ett halvt år av mitt liv och motsvarande kostnad, vill jag gärna veta ungefär vad jag ger mig in i. Jag vill att informationen jag bygger mitt beslut på ska likna det jag sedan upplever i verkligheten.

Jag vill ha en uppfattning av om jag kommer att kunna sköta mitt jobb parallellt med utbildningen. Jag vill ha en idé om ifall lärarna kan, eller tänker försöka, lära mig något nytt. Jag vill ha information om huruvida jag måste läsa fem månader i sträck eller om det går att dela upp studierna, och andra småsaker.

I just det här tillfället, hade jag inte valt att hoppa på utbildningen ifall förhandsinformationen hade varit helt i överensstämmelse med verkligheten. Andra gånger handlar det mer om att jag helt enkelt blir nöjd när mina förväntningar blir mötta eller rentav överträffade.

Det finns då två huvudsakliga typer av förväntningar. Den första är de förväntningar vi själva skapar med våra tankar. Förväntningar vi kanske inte ens vet att vi har, eller varför vi har dem. Den andra typen är förväntningar till andra, som vi byggt upp på information vi fått av dem.

Om min partner till exempel säger ”jag ringer dig ikväll”, och han sedan inte gör det, så kanske jag känner mig besviken. Om han inte hade sagt något alls, hade min kväll förflutit i ro och fred, och det är han som har gett mig underlag för att hysa en viss förväntning.
Om han inte har sagt ”jag ringer dig ikväll”, och jag ändå framåt 9-tiden börjar undra varför han inte ringer, då är jag inne på den första typen av förväntningar – sådana jag själv byggt upp.

Vi kan aldrig hindra andra människor att bära förväntningar som de själva skapat, och dessa är högst individuella. Därför kan ingen någonsin leva upp till alla förväntningar från andra. Däremot kan vi vara mån om vilka förväntningar vi aktivt och avsiktligt skapar hos andra.

Vad vi kan göra som utbildare, är att vi kan kommunicera så klart som möjligt, informera så verklighetsnära som möjligt och vara så tillgängliga vi kan för att svara på alla typer av frågor på bästa sätt.

Allt det vi har att berätta, är kanske inte det mest perfekta för alla. Men de elever som kommer till oss, ska gärna ha valt på grundlag av verkligheten. Den som avgör utifrån fakta att det de kommer att få hos oss inte motsvarar det de önskar sig, ska ha möjlighet att gå någon annan stans. Då ökar chansen att de som väljer att utbilda sig hos oss faktiskt blir riktigt nöjda med sin utbildning, i verkligheten.

Det är en del av orsaken till att vi delar massor av subjektiva elevberättelser, klienthistorier och lärarporträtt. Det är en del av orsaken till att vi delar ut feedbackformulär till eleverna flera gånger i loppet av en utbildning, för att se hur de trivs och vad de tycker. Vi följer upp på viktiga input, och det vi påstår om skolan i vår marknadsföring är i högsta grad baserat på vad vi får höra från elever, arbetsgivare och samarbetspartners.

Vi vill ultimativt sett att alla som väljer oss ska vara riktigt nöjda med sitt val, och känna att de har hamnat rätt. En väg dit är såklart att hålla så hög kvalitet som möjligt. En annan väg är att ge fullständig information, och att inte påstå något som vi inte är väldigt övertygade om att det stämmer med verkligheten.

 

Sandra Grundstoff, chefredaktör för Axelsons Kunskap & Inspiration
samt huvudlärare för Multistyle-Yogalärarutbildningen

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *