Fotvård viktigt inslag i svensk sjukvård

Medicinska fotvårdare som yrkesgrupp är både accepterade och flitigt anlitade som en del av det svenska sjukvårdssystemet. Jag har pratat med Karin Nordvall, som tog sin fotterapeututbildning via landstinget på 90-talet, om fotterapeuternas roll i sjukvården.

 

Karin Nordvall har bra koll på läget i landet, eftersom hon vid sidan av sin mångåriga erfarenhet som fotterapeut även har posten som ordförande i förbundet Sveriges fotterapeuter.

 

Hej Karin! Hur kan fotterapeuter arbeta inom kommun och landsting?

– De flesta landsting kräver undersköteutbildning eller motsvarande kunskaper i botten, för att en fotterapeut ska kunna ta emot remisspatienter. Det skiljer mycket mellan olika regioner hur man sköter det, man får ta reda på vad som gäller för ens eget område. En del anställer, en del går ut med upphandlingar så att fotterapeuter med eget företag får anmäla sitt intresse.

Karin Nordvall

 

-Fotterapeuter som är tillknutna via upphandling kan ta patienter på remiss och behandlingarna täcks då av högkostnadsskyddet. Patienter får ofta remiss vid till exempel diabetes, reumatiska sjukdomar, psorias och även andra situationer där det blir nödvändigt med hjälp till fotvård.

I Värmland har man gjort så att alla vårdcentraler har en fotterapeut anställd för att säkra behovet. I Blekinge Region har man däremot inga anställda alls via vårdcentralerna, däremot en del via sjukhusen.

En del kommuner anställer också, typiskt till äldreboenden och liknande. I vissa områden områden i landet är det brist på fotterapeuter. Fotterapeuter landet över som inte har tillräcklig medicinsk bakgrund och inte kan ta patienter på remiss har ofta inga problem att bli fullbokade privat.

 

Är det vanligt att fotterapeuter gör hembesök?

– I de flesta regioner finns någon som erbjuder hembesök, det är dock inte alltid samma terapeuter som arbetar på remiss. Det kan vara knepigt att kombinera på grund av fastlagda taxor och liknande.

På det hela taget blir det allt vanligare med hembesök, till och med tandläkare har börjat göra det! För en fotterapeut sliter det ofta mer på kroppen att ge behandlingarna ute i patienternas hem. Man har inte anpassade stolar och kan inte ha lika bra arbetsställningar, dessutom är det mer utmanande att hålla en perfekt hygien.

Personligen tycker jag om att göra hembesök, jag tycker det är roligt att komma hem till folk och se hur de har det. Människor lever och bor väldigt olika, jag får komma ut och uppleva saker och möta människor i deras vardag. Dessutom lär jag mig hitta i kommunen, jag tyckte det var ett perfekt sätt att göra mig mer hemmastadd efter min senaste flytt!

RUCK har framställt en fotvårdsvagn till hembesök, den köpte jag så fort jag såg den. För att hålla hembesöken hygieniska är det viktigt att ha ordning i grejerna. Jag gillar mina redskap och tycker om sådant.

Vissa tycker det är jobbigt att åka hem till folk, varje fotterapeut behöver bilda sin egen uppfattning! Det är bra att vi alla jobbar på olika sätt, specialiserar oss och så vidare. Många nyutbildade fotterapeuter lyssnar för mycket på äldre som har för många åsikter, som kanske säger att hembehandlingar inte är ett bra sätt att jobba.

Tro inte på någon annan förrän du provat! Det är både roligt och viktigt att fler olika arbetssätt växer fram. Efter några år av nyfikenhet kan var och en landa i det som passar en själv.

 

Vad tror du gör att man i sjukvården ser behovet av fotterapeuter och anlitar dem, till skillnad från andra yrkesgrupper som erbjuder vård utanför sjukhusens ramar?

– Jag kan bara gissa, att det kanske är för att resultatet är så synligt…det är svårt att skylla på placebo. Vi arbetar hands-on och man kan se resultatet med ögonen, liktornen är borta när vi har arbetat.

Vi har tid för foten när patienten kommer, vilket sjukvårdspersonalen oftast inte skulle ha. Jag har upplevt att läkare ställt fel diagnoser på till exempel liktornar. Vi vet vad vi ser på och kan ofta även analysera hur problemet uppstått så att vi kan avvärja att det uppstår igen.

De flesta läkare och sköterskor har inte specialkompetens kring fötter, medan en fotterapeut kan diagnostisera och avhjälpa de flesta vanliga problemen. Jag gick min utbildning 1993, då var det landstinget som ordnade utbildningen, men den möjligheten finns inte längre. Men man har alltså länge insett behovet!

 

Hur ser de vanligaste medicinska behoven ut?

– Diabetiker är den stora gruppen av medicinska fotvårdspatienter. Typ 2-diabetes är en så kallad vällevnadssjukdom och inte sällan är de också överviktiga. Typ 1 debuterar oftast men inte alltid innan 20, typ 2 debuterar oftare efter 40.

Fötterna påverkas om man inte sköter sitt insulin och sin kost, då förtvinar ofta de små blodkärlen och nerverna ut i tårna. Man får känselbortfall som gör att man inte märker om man får sår, samtidigt som den försämrade cirkulationen ger sämre läkning. Regelbundna besök hos en fotterapeut garanterar att fötterna blir sedda, och vi kan hålla koll så att inte allvarliga problem uppstår.

Vilka effekter diabetes får beror dock på hur man sköter sin hälsa och sitt insulin, det finns många 80-åriga diabetiker som inte har det minsta problem med fötterna!

Vid psoriasis består problematiken i ökad cellproduktion, man får tjock hud och tjocka naglar. Reumatiker får typiskt mycket värk i lederna och kan ibland ha svårt att sköta sina egna fötter på grund av det. Tidigare fick reumatiker ofta krokiga tår och fingrar, det ser man inte ofta idag, sannolikt till stor del för att man ofta erbjuder reumatiker cellgifter som hjälper på det.

 

Hur ser din egen arbetsvecka ut?

– Nu är jag ju aktiv som förbundsordförande i Sveriges fotterapeuter, så min vecka är inte helt typiskt. Jag har min fotvårdsmottagning i halva bottenvåningen på vårt hus, halva tiden jobbar jag därifrån och halva tiden gör jag hembesök, lite drygt. Uppdraget i förbundet, tar under en vanlig vecka åtminstone 6-8 timmar i anspråk, mer om jag ska resa iväg.

Jag åker ofta på fotterapeututbildningar och informerar om förbundet, om försäkringar och andra fördelar. Mer än 2000 fotterapeuter är medlemmar och vi har lokala föreningar i alla delar av landet vilket ger ett väldigt bra nätverk. Vi är rikstäckande och samtidigt indelade i 20 distrikt, så man kan säga att föreningen har två ”lager”. Det tror jag att vi är ensamma om det bland de organisationer som finns i Sverige.

Jag trivs verkligen med arbetet som fotterapeut, tycker det är viktigt och rekommenderar gärna yrket! Det känns fint när någon kommer och har jätteont och jag kan hjälpa dem så att de blir helt lätta på foten och nästan flyger härifrån. Den stora vinsten med yrket är att känna att jag gör nytta.

Det är också en integrerad del av behandlingen att sitta länge med kunden, som inte har tandläkarinstrument i munnen och heller inte ligger med ansiktet ner i en massagebänk, så det är en perfekt situation för samtal! Jag får väldigt mycket insikter i olika levnadsöden, jag har fått så många berättelser att jag ibland funderar på att skriva en bok. 

 

Utbilda dig till Medicinsk Fotvårdsterapeut hos Axelsons! Läs mer här.

 

Du som är utbildad fotterapeut har även möjlighet att vara medlem i andra förbund, bland annat Kroppsterapeuterna, KrY, som har många olika friskvårdande yrkesgrupper under sitt paraply. Kolla upp förbundens olika fördelar och välj det som passar dig och dina behov!

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *