SLINGS – forskningsbaserad fasciaträning

I Januari 2020 erbjuder vi på Axelsons för första gången kurserna SLINGS ESSENTIALS & SLINGS BLEND. Tillsammans med ANATOMY TRAINS in MOTION – som finns på programmet igen i maj 2020 – utgör de grunden i Slings Myofascial Training education, ett rörelsesystem utvecklat av Karin Gurtner och som bygger på principerna bakom Tom Myers Anatomy Trains.

Kurserna undervisas på engelska, och Cecilia Douglas kommer att finnas på plats som svensktalande assistent.

Kända övningar på nya sätt

En kväll i november kommer jag till Axelsons för att prova en Slings-klass med Cecilia Douglas. Hon håller en öppen klass – dels för att väcka intresse för utbildningen, men framför allt för att hjälpa människor genom en fantastiskt bra träningsform.
– Ikväll blir det lite terapeutiskt, säger Cissi. Vi blir inte så många och några av deltagarna har rejäla utmaningar med skador och rörelsebegränsningar. Så det du får se blir en lite lugnare variant av Slings.

Själv är jag väldigt präglad av yogans sätt att utöva rörelser och positioner, efter +25 år på mattan, och jag har fått veta att Slings har en del inspiration från bland annat yoga, pilates och dans. När vi börjar klassen tycker jag först att det känns bekant, men efterhand börjar jag uppleva hur till exempel att använda in- och utandning motsatt hur jag är van vid, redan ger en ny utmaning.

Vi utför många övningar som liknar positioner jag är van vid att hålla statiskt i asanaträningen, och i Slings ska jag plötsligt använda blicken på nya sätt och göra svepande, cirkulära rörelser in och ut ur positionerna. Återigen konstaterar jag att kroppen blir bra på det den gör, att redan små förändringar av invanda mönster kan ge något helt nytt – och att det är viktigt att göra många olika saker med sin kropp!

Min kropp kan känna vad poängen är, rörelserna skapar förbindelse och kräver samarbete genom hela rörelseapparaten på ett mycket behagligt vis. Efter klassen har jag applicerat en del innehåll i min egen yogaträning hemma och upplever att gamla yogaövningar blir som nya.

Fascia är hett

– Från att fasciavävnaden har varit mer eller mindre negligerad i många år har det blivit väldigt hett och fler och fler talar om fasciaträning och myofasciella behandlingar, konstaterar Cissi. Det finns så många aspekter av fascia och jag tycker det är viktigt att lyfta fram fascians betydelse i rörelseträning och manuella behandlingar ur ett vetenskapligt och erfarenhetsbaserat perspektiv nu när fascia äntligen har börjat bli accepterad. Att fascian finns är ju inte någon ny kunskap, men historiskt sett har den blivit ignorerad.

Cecilia Douglas.

– Alla rörelser är myofasciella, vilket innebär ett samarbete mellan fascia och muskler, vare sig du lyfter en kaffekopp, tränar yoga/pilates eller tung styrketräning. Däremot kan man i sin träning inrikta sig lite mer på fascia eller muskler och genom att skapa en förståelse för hur samspelet fungerar, kan man ändra sin träning och sitt sätt att röra sig i vardagen.

Syftet med Slings Myofascial Training är att använda och stimulera fascians olika kvaliteter och samtidigt stärka musklerna. När vi inte rör oss och sträcker på oss drar fascian ihop sig och vi blir stelare. Ju längre tid som går, desto mer drar den ihop sig. Smärta och skaderiskerna i rörelseapparaten ökar. Effekten av att inte hålla igång rörligheten kan vi direkt märka om vi till exempel sitter mycket eller utför ensidiga rörelser. När vi vaknar på morgonen känner sig de flesta av oss vuxna lite stela då vi har legat ganska stilla hela natten.

För att motverka detta är det till exempel idealiskt att vi sträcker på oss när vi vaknar och flera gånger per dag precis som katter och hundar gör. Det är viktigt att hålla igång rörligheten för att undvika stelhet och stagnation.

Fasciavävnaden bildar ett tredimensionellt nätverk i våra kroppar och binder ihop oss inifrån och ut och utifrån och in. Den ger oss vår form, binder ihop och omsluter alla organ, muskler, ben och nerver. Den gör det möjligt för kroppens alla system att kommunicera och fungera integrerat. Fascia är allt från senor, ligament, muskel och benhinnor till all vätska vi har i kroppen förutom blod. I fasciavävnaden finns även de flesta av våra känsel- och rörelsereceptorer.

Fascians många kvaliteter

– Då fasciavävnaden är så mångfacetterad har den även många olika rörelsekvaliteter och dessa är en av grunderna i Slings-utbildningen. Bland de olika rörelsekvaliteterna kan jag till exempel nämna viskositet, kraftöverföring, glidförmåga, anpassningsbarhet, formbarhet, elasticitet, muskelsamarbete, spänst och dragkraft.

Den grundsubstans som omger våra celler räknas som fascia. Om vi tänker oss en torr tvättsvamp, så rinner vattnet bara av ytan. Om man kramar svampen så suger den upp vattnet och expanderar. Rörelse gör att vi ”kramar” in vätska i vävnaderna. Det räcker inte att dricka, man måste också få runt det i kroppen och in i vävnaderna. Den här grundsubstansen ligger ju även som lager mellan muskler och andra strukturer och möjliggör att de olika lagren i bästa fall kan glida friktionsfritt mellan varandra.

När det gäller anpassningsförmåga, har vi redan pratat om det till viss del. Fascian adapterar till det den utsätts för. Om man till exempel håller huvudet framskjutet mot sin datorskärm största delen av dagen, stelnar fascian i den positionen. Man kan till och med se i många fall hur fascian bygger på sig själv som en ”puckel” i nacken, för att hjälpa till att hålla huvudets tyngd uppe!

Den myofasciella vävnaden är också elastisk, den ska kunna dra ut sig och snärta ihop. Den typen av spänst som gör att vi kan hoppa och liknande, det sitter i fascian, inte i musklerna! Muskelarbetet skapar en kraftöverföring och om kroppen fungerar och är öppen, resulterar det i en kontinuerlig kraftöverföring. Musklerna sätter igång rörelsen, men det är fascian och dess spänst som håller den igång.

När vi går i vår egen behagliga takt, har vi ofta massor av ork. Om man däremot går till exempel på museum där man hela tiden stannar och startar, stannar och startar, så ska musklerna vara mycket mer aktiva, och man blir mer trött. Samma sak om man tar en promenad med en kompis som går fortare eller långsammare än en själv, då behöver musklerna också jobba mer.

Hela kroppen är involverad i rörelser

– Detta leder oss in på muskelsamarbete. Fascians olika kvaliteter hänger tätt samman med varandra. Alla rörelser sker i samarbete mellan fascia och muskler. Muskler och fascia bildar slingor genom hela kroppen, som förlänger och drar ihop sig. Detta sker vid gång och alla andra rörelser, som när man kastar en boll. Rörelsen börjar med att man för armen bakåt och spänner musklerna på framsidan.

Hela kroppen är engagerad i rörelsen, hela vägen från motsatt sidas fot genom kroppen på diagonalen och vidare ut i armen. Det kan jämföras med en elastisk gummisnodd. Fascian bildar långa slingor med fickor för muskelfibrerna. Musklerna är katalysatorer för rörelse, men det är samarbetet mellan muskler och fascia som gör att vi kan röra oss.

Våra kroppar fungerar som en helhet, inte massa lösa delar som fungerar med hävstångsmekanik. Vi kommer mer och mer att förstå begreppet biotensegritet – att våra kroppar fungerar som en helhet och att kroppens arkitektur är under spänning inifrån och ut, och utifrån och in.

Tensegrity är ett system som består av diskontinuerliga kompessionselement (skelettet) som är upphängda i ett kontinuerligt nätverk av spänning (myofascia). Utan att röra varandra hålls kompressionselementen samman av nätets dragstyrka, ungefär som ett uppspänt cirkustält.

Har vi stagnationer, spänningar eller stelhet, är det svårare att få den här kraftöverföringen att fungera optimalt. Samma problem uppstår när vi är överrörliga, det blir som att försöka lyfta en sten med en slapp gummisnodd.

Olika träning för olika kroppar

– Vi är födda med olika konstitutioner, som Tom Myers kallar extremerna, från ”Vikingar till Tempeldansare”, och hela spektrat däremellan. Man behöver förstå sin grundkonstitution, alla behöver inte samma träning. Den som är rörlig behöver jobba mer med att hålla ihop sig och den som är stark och kompakt behöver öppna upp och sträcka ut.

Ändå hittar man ofta tempeldansarna i yogan där de kastar sig ut i extremer, medan man hittar fler vikingar i gymen. De behöver byta plats ibland, eller åtminstone låna av varandras tricks.

I Slings tränar vi både dynamiska och rytmiska rörelser, dynamisk stabilitet, flytande rörelsesekvenser, långsamma och snabba rörelseserier, muskelstärkande övningar och övningar för att öka spänst och plasticitet. Hela tiden leder andningen och ligger som en grund för rörelserna. Vi vill komma åt och stimulera alla fascians olika kvaliteter, i alla riktningar, genom hela kroppen.

Framtidens träning bygger på bred kunskap

– Grundkursen Anatomy Trains in Motion bygger på Tom Myers myofasciella linjer. Den kursen bygger på ett samarbete mellan Tom Myers och Karin Gurtner. Däremot i fortsättningskurserna i Slings, är Tom inte inblandad. De bygger fortfarande på samma, men det är Karins system.

Karin Gurtner är Schweiziska, hon drev pilatesutbildningar i Australien och Schweiz. När hon läste Toms bok bestämde hon sig för att gå hela hans utbildning i Anatomy Trains structural integration, inte för att jobba med manuella behandlingar utan det var för att hon ville förstå. Vad ÄR rörelse, vad är det som får oss att röra oss? Efteråt gjorde hon om hela sin utbildning till Slings Myofascial Training.

– Vi har pilates, yoga i hundratals olika stilar, funktionell träning…allt börjar flyta ihop. Kanske framtidens träning blir mer likartad, i det att den blir mer enhetlig, bred och individanpassad? Många jobbar med träning men kan inte anatomi, men ju mer vi förstår, desto bättre kan vi hjälpa människor. Jag tror att framtidens terapeuter kan både manuell terapi, anatomi och rörelse, och det är viktigt att öka sin kunskap, avslutar Cecilia Douglas.

Läs mer om SLINGS-kurserna och anmäl dig här! 

Förkunskaper till SLINGS-kurserna är Anatomy Trains in Motion.

Läs mer om Anatomy Trains in Motion här!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *