Yinyoga ger utrymme för introspektion

Under utbildningen till Yinyogalärare får du bland annat lära dig yinyogas 7 arketypiska positioner och hur du anpassar dem efter individuella förutsättningar. Du får förståelse för begrepp som fascia, fokusområde, kompression och tension, och hur du använder språket för att skapa utrymme för introspektion.

 

De 7 arketypiska positionerna är ett uttryck som den moderna Yinyogans grundare Paul Grilley använder, där ”arketypisk” är uttryck för att skapa en idé kring positionens funktion. Jenny Lindgren, som är Yinutbildningens huvudlärare, har studerat med Paul Grilley och Sarah Powers och är en av de första som började med Yinyoga i Sverige och har studerat och praktiserat yoga, meditation och yogisk filosofi sedan mitten av 90-talet. Till vardags är Jenny osteopat, så hennes intresse för den mänskliga anatomin och fysiologin är stort.

Axelsons utbildning till Yinyogalärare börjar den 21 november 2019.
Läs mer och anmäl dig här!

Jenny Lindgren. Foto: Jeanette Fredenberg

 

– Jag tycker mycket om Pauls metod, han förenklar saker utan att reducera dem, säger Jenny. Jag har utövat många olika former av yoga och det gör jag fortfarande. Men jag är mer utforskande i all min praktik idag, snarare än strikt linjär. Det var meditationen jag fastnade för från början, jag är en introspektiv person.

 

Funktion framför estetik

– Det finns inte så många positioner som en tror, rent funktionellt, berättar Jenny vidare. Det vi tänker på som olika yogapositioner är främst estetiska variationer av samma huvudsakliga funktion – och det behövs, eftersom våra kroppar är olika. Det går inte att jobba estetiskt och tro att alla i yogarummet upplever samma sak. Det är bland annat det vi förstår genom de 7 arketypiska positionerna.

Caterpillar pose (sittande framåtfällning, Pascimottanasana) har, som exempel, funktionen flektion av ryggraden och en fullständig utsträckning av baksidan. Många människor kommer inte åt att flektera ryggraden med raka ben som är tätt ihop, vilket bland annat beror på hur deras lårben och höftskål är formade, riktade och placerade.

Med kunskap om kroppens variationsrikedom kan du erbjuda alternativ som ger samma funktion som du har som intention att undervisa, utifrån individuella förutsättningar. Det blir också enklare att förstå hur du kan öka eller minska intensitet i sensationerna.

 

Utrymme för introspektion

– Utöver den självkännedom som en funktionell approach bidrar till, använder jag framför allt yinundervisningen för att inspirera till introspektion, säger Jenny. Som lärare har jag tid för ett djupare filosofiskt resonemang under en yinklass, just för att folk är stilla och formatet inbjuder till ett annat lyssnande och fokus, än om du behöver koncentrera dig på en ansträngande balansposition.

Den självkontakt som introspektionen bidrar med, hjälper att på både kort och lång sikt kunna förstå vad en behöver för att må bra. 90 minuters yinyoga kommer aldrig att kunna väga upp en 40-60 timmars stressig arbetsvecka. Fler yinklasser är inte lösningen. När vi stannar upp och tar kontakt med oss själva, sätter något igång. När vi slutar ställa krav på stunden och i stället börjar lyssna på stunden, vad den har att erbjuda.

Det du lär dig eller inser under en yinklass, kan och bör appliceras i övrig asanaträning. Om inte utövarna tar med sig något till sitt liv i stort, skulle jag känna att jag misslyckats i mitt uppdrag som lärare. Många personer som jag har undervisat upplever någon slags kris eller ifrågasätter sin tidigare yogapraktik. När man får nya insikter om sig själv, reagerar vissa med ilska, andra blir ledsna, andra blir glada, spralliga och nyfikena.

Många börjar applicera en mer undersökande inställning till sitt utövande i stort och får en större känslighet för vad som händer i kroppen under positionerna. Baksidan av praktik är insikt – JAG är den som är ansvarig för mitt liv och den som behöver ändra det jag inte trivs med. Ökad insikt om oss själva gör oss till mer medvetna yogalärare med ett ökat intresse för andras upplevelser.

Axelsons utbildning till Yinyogalärare börjar den 21 november 2019.
Läs mer och anmäl dig här!

Språket blir nyckeln till yogan

– För att skapa en kontext för introspektion i yogarummet, behövs ett språk som är tydligt, sakligt och inkluderande. Vi kan komma i kontakt med insikter om oss själva när vi blir stilla, då behövs en trygg miljö och att känner oss hållna.

Det språkliga är för mig som lärare ett viktigt pedagogisk verktyg eftersom de ord jag väljer ligger till grund för den kontakt utövarna skapar med sig själva. Det blir en nyckel till förståelse, till både utförandet av övningarna och upplevelsen av och kontakten med kroppen.

Jenny Lindgren. Foto: Jeanette Fredenberg

 

– Språket förmedlar etiken i yogarummet, det är en praktik i sig, att vara medvetna om det vi förmedlar. Jag gör mitt bästa för att använda ett öppet språk och förmedlar vikten av detta till yogalärarelever, att undvika ord som ska, måste, borde… Det behöver inte betyda att vi är mindre noggranna.

Jag är intresserad av dialog och diskussion och av att människor börjar ställa frågor. Det kan vara frustrerande som nybörjare att inte få färdiga svar, att inte få veta hur det är. Men jag vet inte hur det är! Ett öppet utforskande upplever jag som mer berikande för både lärare och elev.

 

Yin är en halv praktik

– Det är så lätt att yoga blir ett perfektionsverktyg, ett projekt för att rätta till och förbättra oss själva. Jag tror att vi kan frigöra resurser för inre och yttre förändring när vi yogar utifrån en annan intention; att vilja känna och förstå oss själva, att vilja vara i kontakt med oss själva och andra i stället för att vara styrda av våra idéer och reaktionsmönster.

Yin är en halv praktik, det är underförstått och ligger i namnet. Yin är halva verkligheten och kan bara hämta sin meningsfulla existens i att det finns ett yang. Det vi gör i yinyoga är att fokusera på yin-kvaliteter en stund. Det är implicit att yang-kvaliteterna också behöver finnas i ens liv.

Många blir helt förälskade och vill bara göra yin, men det blir inte bra. Jag tror det beror på bristen på medvetna pauser och en god återhämtning i vardagen. Vi behöver träning i att både balansera yin och balansera yang, vi behöver implementera det både i vardagen och praktiken. Vi behöver både dynamik, energi, vila och återhämtning i vår vardagliga rytm.

På Axelsons Multistyle-utbildning undervisar jag yinyoga under en helg med fokus på det parasympatiska nervsystemet. Vi har alla behov av allt, både dynamik och stillhet, det handlar mycket om dosering, timing och kontext. Yoga är inte terapi med kan bli terapeutisk när vi förstår vad vi behöver och när vi behöver det.

Introspektion tror jag personligen att många behöver just för att kunna känna vad de behöver! Yoga, inklusive meditation – är ett fantastiskt redskap för att träna introspektion och självkännedom. Jag unnar verkligen alla att få lov att lära känna sig själva på det sättet, säger Jenny Lindgren.

 

Axelsons utbildning till Yinyogalärare börjar den 21 november 2019.
Läs mer och anmäl dig här!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *